Grupp 9 - Författare Vilhelm Moberg


Vi i grupp 9 har författaren Vilhelm Moberg. Själv hade jag aldrig hört talas om honom tidigare, det kanske var det som gjorde det hela mer intressant. Vi fick inte själva välja författare utan de blev utlottade till de olika grupperna. Nu är jag glad över att just vi fick Vilhelm, eftersom hans liv är ganska intressant som ni kan läsa om längre ner på sidan.

vilhelm-moberg.jpg

"Jag vill uppväcka de döda. Jag vill övervinna det förödda och förhärjade, jag vill återkalla det förgångna och försvunna. Jag vill återgiva denna stugbacke och dess varelser åt livet. Denna lilla värld ska åter finnas. Jag vill återskapa den."



Vilhelms fullständiga namn är Karl Artur Vilhelm Moberg och han är född den 20:e augusti i Algutsboda församling i Småland som då var Kronobergs län, men nu Kalmar län.


Barndom
När Vilhelm var elva år fick han sitt första jobb och det var som spring pojk på ett glasbruk. Han hade ju hjälpt till hemma tidigare på åkrarna och han hade även varit med om att få hugga skog, men detta var hans första riktiga jobb. Han gick i skolan också Vilhelm älskade skolan och ville lära sig allt som gick att lära sig. Det bästa han visste var att läsa. För att kunna låna så många böcker som möjligt från biblioteket skrev han olika namn på låneblanketten från människorna som levde i bygden. Ibland hände det att det slank med några personer som inte kunde läsa, eller till och med var döda.

Tillsammans med några kompisar bildade han när han var tolv år en bokklubb tillsamman med några kompisar där de samlades och lånade böcker av varandra. Vilhelm kom efter ett tag på att han ville skapa egna historier också. När han var tretton år deltog han i en pristävling om bästa historien av en ung skribent i tidningen Brokiga Blad. Han skrev en liten novell om en man med alkoholproblem som tillslut drar sig ut ur sina problem och blir frisk. Det gick inte särskilt bra för Vilhelms bidrag som slutade på en 18e plats av 20. Det pris han fick som tack för att han deltagit var en färgglad plansch över vilka svampar som var ätbara. Vilhelm tyckte inte ens svamp.

En gång när hans mamma hade tapetserat om hemma med tidningspapper såg Vilhelm att den senaste delen av äventyrsromanen Den hemlighetsfulla ön på väggen. För att kunna läsa fortsättningen på baksidan fick han lov att riva ned den, vilket hans mamma inte uppskattade särskilt mycket. Vilhelm läste allt som kom i hans väg.
Men han gick bara fyra månader om året i skolan. Redan under åren i skolan kom han på att han var före alla andra och började därför leta efter något nytt att göra. ´

Början av Vilhelms liv

Under den här tiden var det mycket populärt att flytta till Amerika. Människorna lämnade fattigdomen och hoppades på att få ett bättre liv i Amerika. Även Vilhelm tänkte flytta dit, dessutom hade han fått en gratis biljett av några släktingar han hade där. Tyvärr så var han den ende av de tre sönerna som fortfarande var vid liv. Vilhelms föräldrar blev förtvivlade när han berättade för dem att han tänkte åka till Amerika. De kom då med ett utmärkt erbjudande som han tog direkt.
Nämligen att de skulle betala in honom på högskolan som han verkligen ville gå på. Egentligen visste han att de inte hade råd med det, men hans pappa sålde en kull med smågrisar så de fick ihop pengar till studierna.
När Vilhelm förstod att han var tvungen att göra något med sitt liv, för han kunde ju inte sitta och läsa tidningsartiklar hela livet, började han att recensera ett hundratal teaterföreställningar i hopp om att även själv få vara med och spela.

1919, när han var 21 år började han att arbeta som lärling på Vadstena Läns Tidning. Att arbeta som lärling gav inga pengar, så han började söka jobb på andra tidningar. Han fick efter ett tag ett jobb på tidningen Västra Östergötlands Tidning i Motala. Där skrev han artiklar, noveller, och berättelser om livet på landet.
Efter några månader fick Vilhelm höra att tidningens ägare tyckte att Vilhelm var för kritiskt i sina artiklar. Det ledde till att han förbjöd Vilhelm att skriva om personer som ägaren kände. Detta kunde Vilhelm inte acceptera så han åkte hem till Småland igen och började arbeta på en annan tidning.

På det nya arbetet, som låg i Alvesta fick han en lön på 7 öre/raden. Det gjorde att han fick en inkomst så han kunde gifta sig med sin Margareta som han under en lång tid varit förlovad med. Så småningom fick de tre barn, två flickor och en pojke.
Trots att han då äntligen fått ett fast arbete med skaplig lön, kände han fortfarande draget till teater. Då och då fick han några småroller, men han insåg senare att han själv borde skriva pjäser. Han satte igång att skapa några pjäser som snabbt blev populära bland folket. Bland de mest kända är Kassabrist, och Marknadsafton. Efter ett tag började pengarna att rulla in och han sade upp sig från tidningen.
När nu dramatiseringen gått så bra tänkte Vilhelm att om han skrev böcker skulle de kanske gå lika bra det också. Så han började skriva böcker. Han skickade in sina manus till olika företag. Men de ville inte göra böcker av hans romaner.

Genombrottet
Vilhelm fortsatte att skicka in sina romaner och år 1927 antog förlaget Bonnier äntligen hans roman Raskens som blev hans stora genombrott.

Soldat med brutet gevär, Rid i natt!, Din stund på jorden och Mans kvinna är några exempel på böcker han skrev efter det stora genombrottet med Raskens. När han skrivit Raskens fick han ett bättre rykte inom författarkretsen och kunde därför sluta som journalist för att arbeta heltid med att skriva böcker. Hans fortsatta verk blev också väldigt omtyckta och finns i de flesta svenskars bokhyllor.
Han bestämde sig sedan för att skriva en bok om utvandringen från Sverige till Amerika. Det gick lätt för honom att skriva om det han kände till och visste någonting om, men när han skulle skriva invandrarboken blev det svårare. Detta löste han genom att göra ett antal resor till Amerika för att lära sig lite mera om förhållandena där.

Han hittade också ett antal gamla dagböcker, som människor skrivit från dagen de utvandrade från Sverige ända fram till deras död. Dessa dagböcker fick han stor nytta av åren 1947-1959 då han skrev hela utvandrarserien som blev att bestå av Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna, & Sista brevet till Sverige. Denna utvandrarserie blev hela 1701 sidor tillsammans och är mest känd av allt han skrivit genom tiderna. Den största anledningen till att denna serie blev så känd är nog för att många människor har haft släktingar och hört berättats om hur de hade det. En annan andledning är Vilhelms författarstil, som många människor drar sig till.
År 1999 gjorde Benny Andersson och Björn Ulvaeus sin succémusikal Kristina från Duvemåla som är baserad på Vilhelms utvandrarserie.


Senare år/Död
Åren gick och Vilhelm blev gammal. Han började tappa passionen för skrivandet och då kände han att han hade förlorat allt som var värt att leva för så den 8 augusti valde Vilhelm Moberg döden i vattnet. Han dränkte sig utanför badbryggan vid Grisslehamn. Moberg dog, men hans minne lever ännu kvar.


Vilhelm Moberg måste också ha betraktas som en av de människor som lämnat ett tydligt avtryck i historien. Hans beskrivningar och berättelser om de fattiga småländska torparna lever för alltid kvar långt utanför Smålands gränser. Vilket framgångarna med Björn och Bennys musikal Kristina från Duvemåla är ett senare exempel på.
Vilhelm Moberg kunde konsten att göra sina karaktärer levande, därför fungerar hans berättelser lika väl som ett tidsdokument, som en god roman. Och visst känner vi oss stolta att vi tillhör de människor som Moberg så levande beskrev. De som aldrig gav upp, alltid såg möjligheter där andra såg oöverstigliga hinder.

Källor vi använt:
Texthäften som vi har fått.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vilhelm_Moberg
http://www.duvemala.com/sv/sw_bakgrund_vm.html



Vilhem Moberg

Varför blev hon/han författare?
Redan som tonåring fascinerades Moberg av litteraturens kraft och gjorde allt för att utveckla sig inom böckernas värld. Under sin studietid greppade Moberg stort intresse för teatern och skrev ett antal framgångsrika pjäser. Efter att han i unga år har försörjt sig genom växlande kroppsarbete kom han så in på en journalistisk karriär. Detta kom längre fram att bli verkligt framgångsrikt. Inte minst utnämningen som 1900-talets största svenska journalist tyder på det. Trots allt detta är böckerna hans starkaste och mest nämnda minnesteckning. Med verk som Raskens, Rid i natt!, Utvandrarna, Invandrarna, Därför är jag republikan och Din stund på jorden har Moberg för evigt gjort sig en plats som en av Sveriges största författare och samhällsdebattörer.

Har Vilhelm Moberg haft något annat yrke än författare?
Moberg arbetade i unga år inom bl.a. jordbruk men sedan gick han över till journalistik och folkhögskolestudier. Han jobbade vid olika landsortstidningar sedan skrev han artiklar, noveller och bygdeberättelser till tidningarna. Han var journalist, samhällsdebattör och författare. Han var även skogsarbetare innan han blev författare.


Vilken genre skriver Vilhelm Moberg inom?
Han var romanförfattare, skrev ofta om historia, typ Andra Världskriget osv.. Han skrev även om Svenskarna som utvandrade till Amerika.


Vilken eller vilka böcker är Vilhelm Moberg mest känd för?
Han var mest känd för sina böcker som: Raskens, Rid i natt!, Utvandrarna, Invandrarna, Därför är jag republikan och Din stund på jorden, då dessa var väldigt älskade och populära. Såldes bäst osv..


Egen fakta/ hans intressen.
Som barn hade Moberg ett brinnande intresse för att läsa. När han var 13 år gammal vann Moberg ett pris i en skriv tävling anordnat av tidningen BROKIGA BLAD. I ungdomen var han också en regelbunden skriftställare i tidskriften. Såningsmannen och i lokal tidningen och smålandsposten. Under första världskriget studerade Moberg vid folkhögskolan i Grimslöv. Efter folkhögskolan försörjde han sig som skogsarbetare innan han började på Katrineholms praktiska läroverk.


Källor: **www.vilhelmmoberg.com** samt egna tankar och frågor.



Egna tankar kring arbetet.

Jag tycker själv att detta arbete har varit ganska lärorikt, men ändå jobbigt på ett sätt för att man inte riktigt visste i början hur man skulle gå till väga. Kontakten med Söderbärke har inte heller varit så bra, men jag har iallafall kunnat skriva in det jag kommit fram till och för mig individuellt har det gått bra. Det jag tyckte var dåligt med detta arbete var att vi skulle jobba med Söderbärke, alltså inte själva skolan men med att jobba med andra skolor utifrån. Just för att det är ganska svårt att kommunicera med varandra via internet om hur man ska lägga upp arbetet. Vi borde ha haft fler "heldagar" med våra grupper som lärarna anordnat så vi skulle kunnat komma igång mycket bättre. Jag har ändå lärt mig en hel del om Vilhelm, kanske inte allt men däremot intressanta och bra saker. Tycker även vi i gruppen inte har haft en sån bra "överrenskommelse", utan att det är jag och Cecilia som verkligen lagt ner allt i detta men inte fått någon respons av de andra gruppmedlemmarna. Jag har därför inte lagt ner så mycket energi på att försöka få de andra att jobba, har mer tänkt på att jag jobbar för mig själv och ser vart det leder mig någonstans. Om dom andra hänger på och skriver in här, så är ju det bara ett plus. Skulle jag ska dra en slutsats så tycker jag ärligt att vi borde lagt ner all tid och pengar på något annat, som är mer intressant så fler arbetar. Jag har hört från flera grupper att det är glest med folk som verkligen gör någonting.